Ett uppvärmningssystem som bygger på bergvärme, jordvärme eller sjövärme sprider värmen i huset genom vattenburna element. Detsamma gäller om du har en luft/vatten-värmepump, som också överför värmen till vatten som sedan pumpas runt i rörledningar till de vattenfyllda radiatorerna. Den som idag har eluppvärmning kommer att behöva konvertera systemet och byta till vattenburet system.
Vad kostar det att byta till vattenburen värme?
För en normalstor villa är det vanligt att det kostar mellan 100 000 – 150 000 kronor att konvertera från el till vattenburet. Det är billigare att byta till vattenburna element än att lägga in vattenburen golvvärme, som ju kräver att man bryter upp golv och kanske måste byta golv dessutom till sånt som klarar värmeslingorna.
Det är en stor investering och ska också ses som just det för det kommer att ge avkastning på flera sätt. Värdet på ett hus med vattenburet system jämfört med eluppvärmt är högre (från 2,5% upp till 11% mer). Uppvärmningskostnaden med luft/vatten värmepump eller bergvärmepump är mycket lägre. De flesta system kan man räkna hem på mellan 5-10 år och en pump bör kunna hålla i 20 år.
Att välja vattenburna radiatorer
Det är viktigt att välja rätt dimension på de vattenburna radiatorerna. Man kan såklart ha olika storlekar i olika rum och de ska då vara anpassade till rummets storlek. Det finns en del tumregler att använda när man beräknar:
Vid normal takhöjd (2-2,5 meter) och isolering: 70-75 Watt per kvadratmeter
Saker som kan vägas in är om rummet har väldigt många ytterväggar och om det är ett äldre hus med sämre isolering. Då bör man räkna i den högre delen av intervallet. Om huset har avvikande takhöjd så går det att använda volymberäkning istället.
35-40 W per kubikmeter
Tvårörs- eller enrörssystem
Värmen som leds från värmepumpen ut i huset kan antingen gå genom ett enrörssystem eller tvårörssystem. Du kanske kommer ihåg hur man på fysiken/elektroniken i skolan pratade om serie- eller parallellkopplade ledningar. Det är precis samma princip här att enrörssystemet alltså är seriekopplad och det med två rör är parallellkopplat.
Vilken typ av rörsystem man har påverkar hur värmen sprids genom systemet där radiatorer långt ut på enrörssystemet får mindre värme än de tidigare på slingan. Värmen som skickas ut ska ju fördelas på alla och det första elementet tar sin del innan resten skickas vidare.
Den som anlägger ett nytt vattenburet system bör välja tvårörssystemet eftersom det ger större möjligheter till anpassning och att få bättre fördelning av värmen i huset.
Så tar du reda på vilket system du har
Den som redan har ett vattenburet system i sitt hus och inte ser eller vet vilket av dessa två som finns där kan göra så här:
- Känn på elementen så att det är varmt
- Skruva ner termostaten till noll genomsläpp (kallaste)
- Vänta tills elementet känns kallt
- Känn på vattenröret som går upp till kopplet (returledningen)
- Är röret nu varmare än elementet? Då är det ett enrörssystem. Är det kallt så är det tvårörssystem.
Om du nu upptäckt att ditt hus har ett enrörssystem finns det ingen anledning att börja fundera kring nåt byte till tvårörs. Den största faktorn för att få bra uppvärmning är värmepumpen och radiatorerna. Elementens förmåga att avge värme och att du justerar termostaterna på bästa sätt är viktigare. Det finns smarta termostater idag som går att styra med WiFi och appar i mobilen.
Värmepumpens framledningstemperatur och radiatorer
När det uppvärmda vattnet lämnar värmepumpen för att gå runt i husets vattenburna system har det en viss temperatur. Den kallas för framledningstemperatur och tillsammans med termostatinställningarna på radiatorerna kommer värmen att fördelas ut i huset.
Om man har en låg framledningstemperatur måste radiatorer ha en högre effekt för att kunna avge samma mängd värme. Det omvända gäller om systemet skickar ut varmvatten med hög framledningstemperatur. Skillnaden mellan två temperaturer kallas för ΔT (delta-T).
Bidrag för att byta till vattenburen värme
Det finns bidrag att söka för energieffektivisering av småhus (villor etc.) om du idag äger ett hus som använder direktverkande el. Det räknas som eluppvärmt om du har panelelement, konvektorelement, elslingor i golvet eller oljefyllda element.
Även vattenburna radiatorer som använder varmvatten uppvärmt med direktverkande el räknas som eluppvärmt.
Bidrag kan då sökas för att göra uppvärmningen mer effektiv i de utrymmen som idag värms på direktverkande el. Det går inte att söka bidrag för nya anläggningar.
Det är för materialkostnader som bidrag kan beviljas och högst upp till 50%. Maxtaket ligger på 30 000 kronor för värmesystemsåtgärder och 30 000 kronor för klimatskärmsåtgärder. Minsta bidrag som beviljas är på 10 000 kr så din åtgärd måste ha kostat minst 20 000 kronor.
Ansökan görs online i Boverkets e-tjänst och ärendet hanteras sedan av Länsstyrelsen där du bor.